mina barnbarn lever inte ännu, men sparkel. Det är magiskt

som jag har skypat i mina dar. ändlösa timmar. dygn och veckor. samanlagt. men jag har fått nog. jag uppskattar inte internet konversationerna längre. vill mest lägga på hela tiden och orkar inte mer. hatar värdelösa varje dags konversationer. jag vill prata allt och ingenting. viktiga och onödiga saker. jag är glad att jag åker imorgon och träffar de jag skypar med. för annars skulle min effektiva online status allt tyna mot den gråskaliga allt mer tills de gröna ljuset försvinner. helt.
jag hoppas allt blir bra, för jag vill egentligen ta med mig ngn och bara prata prata prata i stockholm stad.