det är inte kärlek det är mänskligt hopp.




jag vet faktiskt inte. en öde ö vore utopiskt.
jag vet. en stad med 10 miljoner bosatta.
jag skulle leva med dig och bara vara.
jag lever utan dig och kämpar för varje steg.
tillsammans är vi oslagbara.
därför gör kroppen min så ont.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0