mina barnbarn lever inte ännu, men sparkel. Det är magiskt

Jag blev hembjuden av en 40 årig stylist som i 20 minuter beskrev hur dashing jag skulle bli i mörkbrunt hår. Han pratade dålig engelska men ville pussa pussa pussa på mig. Mötte upp de otroligt london chicka flickorna. Vi smög in på hotellet miranda och paulina bor på. Drack vin ur flaskan och hittade på sms. Plötsligt brann det i knutarna och vi sprang på bussen emot soho. Närmare bestämt modiva. Insläppta med gamla stalkers tittade vi läget. Paulina är expert och jag och miranda tog efter. jag med inställningen att jag har självrespekt. jag har självrespekt. det försvann rätt fort. Vi mingla med indier och fick gratis drinkar så klart. Miranda hitta Jackson medans paulina och jag blev antastad av Loui Vittons personal shopper. Vi fick även medlemskap på klubben. Plötsligt stod vi även på vippen och blev erbjudna shot efter shot efter shot. Jag nudda en kille och såg blod. titta ner på mina händer och ser blod blod o mera blod. Hamnade på sjukrummet och förstod att jag hade ett litet jack i fingret. fick plåster och ljög att jag var 23 och född 1964, 1976 och slutligen 1993. Mitt namn var Laura som surname och Zwenzzon till första. Gick ut igen. där dansade vi så porrigt vi kunde och danslektionerna har betalat av. Sen gick jag och en kille ut där köpte han mig 13 rosor. Paulina var villig att glida hem jag tyckte det var en förfärlig ide och ville stanna med miranda. THANK LORD att vi inte gjorde de. jag kommer inte ihåg så mycket av resten från kvällen men låt oss säga såhär jag hoppas att du aldrig får ta del av  bildbevisen...

Så all kärlek till den lilla mörka killen vid bordet. Paulinas trenchcoat. Förstora byxor. Mirandas hångel och sms. Och Björn så klart. Paulina för sina skills. De är fan inte att leka med.

Än nu mår jag dåligt är barnvakt. Har endast behållit två yorkshpuddings idag. Har drygt en cm djupt jack i fingret. Och världens bästa kväll igår.
Den var DASHING!!!